Bruks/Working trial
Lägre klass sök /Working trial, search 2012-04-29, Åstorps BK
Ej godkänd/not approved
6-5,5 på söket. Tyvärr en blindmarkering.
10-9,5 på budföringen.
Nästan inga poäng alls på lydnaden...
Appellklass sök/Working trial, search 2011-05-01, Bjuvs BK
Kito blev uppflyttad / Kito was promoted
| LYDNADSMOMENT/OBEDIENCE | ||||
| Moment | Koeff | Betyg 1/ Points 1 | Betyg2/ Points 2 |
Medelpoäng/ |
| Linförighet/heel on leash | 4 | 7 | 7 | 28 |
| Framförgående/sending forward on leash | 2 | 0 | 0 | 0 |
| Platsläggande/down when heeling | 2 | 0 | 6 | 6 |
| Inkallande/recall | 2 | 9 | 10 | 19 |
| Apportering/retrieve | 4 | 7 | 6 | 26 |
| Hopp över hinder/jump, sit on other side, jump back | 4 | 9 | 10 | 38 |
| Platsliggande/long down | 5 | 8 | 8 | 40 |
| SUMMA LYDNAD/SUM OBEDIENCE | 157 | |||
| SPECIALMOMENT/SPECIAL | ||||
| Budföring/send to person and back | 2 | 10 | 10 | |
| Genomsökande av område/Searching area for people | 7 | 9 | 9 | |
| SUMMA SPECIAL/SUM SPECIAL | 83 | 83 | ||
| TOTALT/TOTAL | 240 | |||
Mattes kommentarer: Det blev en jättebra tävling! Så roligt att Kito gick med sån fart och glädje i söket och på budföringen!
Matte var jättenervös när vi kom till sökrutan och började med att klanta och stöka med Kito innan första skicket, Kito hade redan figge i näsan, medan matte ville vara petig med att han gick rakt ut i hörnet. Sen tog jag till en del onödigt tjat ute hos figge 1 och i transporterna. Bortsett från dessa nybörjarmissar (matte har faktiskt aldrig tävlat sök förut), så gick det så bra man kan önska. Kito var underbar att se. Snälla figgar och åskådare på sökstigen gjorde det till en glad stund för Kito när domarna gav betyg, genom att tjoa glatt med honom. Jättebra, eftersom godisbelöningarna ju hade uteblivit. Så glad och nöjd efter söket!
Vi var klara tidigt, och det blev ett par timmars väntan på klubben innan spårhundar och domare kom tillbaka och budföringen kunde börja. Kito var lite stökig före, alla de nya hundarna skulle kollas in och han slet hit och dit i kopplet. (Hans matte har ju inte lärt honom koppelgående, och inte tränat med störningar). Men när vi hälsat på mottagaren, traskat upp och ställt upp och jag kopplade loss, så såg jag på Kito att han hade precis rätt fokus. DIT ska jag, lyste det om hela hunden. Han stack som ett skott på "marsch", rakt till mottagaren. Där fick han fotkommando, som han lydde fint, och han stannade kvar tills han fick kommando igen. Då kom han så fort till mig att han gjorde ett långt bromsspår vid sidan av mig och satte sig fint, utan att jag sa nånting. Kunde inte bli bättre.
Ytterligare lite senare dags för platsliggning. Givetvis bredvid en flat (Kito har just nu ett osunt intresse för alla flattar). Men han kändes OK, och visade faktiskt inget speciellt intresse för de andra hundarna när jag lämnat honom. Men, ve och fasa, hunden bredvid reser sig och springer till föraren efter en kort stund. Kito tittade på den hunden och på mig. Nu utvecklade sig denna platsliggning till en nära-döden-upplevelse för mig. Jag vågade inte röra en muskel, och stirrade stint åt sidan för att inte ge honom någon signal som kunde feltolkas. Kito blev liggande, men blev då och då orolig, han gjorde ett par rumpskutt och kröp därför framåt en liten bit. Jag såg inte detta tydligt, utan fångade bara en liten rörelse i ögonvrån (vågade ju inte titta ditåt). När jag trodde att jag skulle svimma av syrebrist kom jag ihåg att andas, och så räknade jag, och räknade och räknade. Det blev inte bara extremt långa minuter, tävlingsledaren hade faktiskt glömt att det var appellen och skulle vara slut efter 3 minuter, så det blev en dryg minut extra. Lättnaden att äntligen få gå tillbaka var obeskrivlig! Så glad att han legat kvar, även om betyget blev 8-8 pga kryp. (Dagen efter hade jag grym träningsvärk i ena vaden, av att krampaktigt stått blickstilla under dessa hemska minuter.)
Ja nu var vår dag faktiskt gjord kände jag. Så nöjd med allt, så det kändes inte längre viktigt med slutpoängen. Vi fick vänta ytterligare en timme eller så, medan domare och funktionärer åt lunch, och sen vad det lydnaden.
Linförigheten började ganska bra, men sen satte Kito plötsligt ned näsan i en doftfläck och glömde helt vad vi höll på med. Jag fick honom med mig igen till slut, men betyget blev 7-7. Framförgående avstod jag. Han har ju faktiskt inte alls begripit det, och jag har tyckt att det är så trist och motigt att träna...latmaja som jag är. Inkallningen gick bra, men jag kände att Kito börjat tröttna. En liiten fördröjning mellan kommando och att han sprang. Läggandet under gång gick inte alls bra. Gav dubbelkommando direkt när jag såg att han tvekade. Lyckades få 6-0 för detta ändå. Kanske inte helt välförtjänt. Vid apporteringen kände jag att vad som helst kunde hända, eller inte hända... Första kommandot ignorerade han fullständigt, men tack och lov så skuttade han faktiskt ut på andra, och hämtade apporten. Han t o m galopperade tillbaka med den, fast tuggade en hel del i ingången. Men det gav ju 7-6 i alla fall. Så var det bara hoppet kvar. Kanske utstrålade matte nåt extra, eller så blev Kito lite upplivad av vår glada lilla publik (klubbkompisar på bänken). I alla fall så gjorde han ett helt okej hopp, och satt nästan i luften på andra sidan. Matte var ju nervös, så jag klämde i ordentligt med hopp-sitt-hopp-fot, fastän det kanske inte hade behövts. Fina 9-10 blev det dock, och därmed var vår första brukstävling slut. Härligt att vi klarade det, och som jag tycker, med äran i behåll!
De andra tre sökekipagen var jättebra, och alla fyra ekipage blev uppflyttade! Väldigt roligt, och ganska ovanligt på appelltävling. Kito och jag slutade som fyra. Jag var otroligt glad över att vi var uppflyttade, och lite extra nöjd med att vi hade näst bäst på söket, och specialen i sin helhet :)